Klart man ska kunna ta från hunden!

Mitt tips då hund morrar när man tar nått ur mun

Min är 10 månader och då han var runt 6-8 månader gammal, så började beteendet med vaktandet. Han låg bredvid mig i soffan och åt på ett ben, sen hoppar katten upp och ska lägga sig i mitt knä, men enligt hunden så kände han att han måste vakta sitt ben och han högg i luften. Samma vid ett annat mat tillfälle.. i köket så tränar jag ju Alltid in att jag häller upp maten framför honom då han sitter fint på golvet.. sen ska han sitta kvar fint där och vänta in mitt kommando "varsågod". Han får då bra ögonkontakt med mig och gillar uppgiften.
En gång kom katten återigen lite "för nära" enligt hunden då, och detta gjorde att han mot katten visade tänderna. Men katten var ju bara där som vanligt, utan alls hot eller nått. Så fick kämpa hårdare med att vaktandet ska försvinna, för annars kan antingen katten eller kanske en dag nått barn, RÅKA vara för nära i fel tillfälle och då är det inte bra.

Ett barn tex vet ju inte att man ska låta hunden va med sitt ben eller vad det nu kan vara. Och i vissa fall kan ju vaktandet gå över till att man absolut inte får vara nära hundens leksaker heller. Beror på, men man ska ju känna att ett barn eller katt tex är nära och att hunden vet att inget händer.

Jag tränade även in att han ska sluta vakta mat osv för då vi var ute och han fick tag i nått olämligt så blev han ju nästan otäck då man skulle få honom att släppa det onyttiga han försökte få i sig. Jag ska ju kunna ta ur honom farliga saker han får i sig, och välja att ta det ifrån honom utan att bli attakerad tex så jag gjorde så att jag ändrade lekvanorna. Slutade att "kampleka" med honom, för det triggade också hans vaktande. Jag tog bort pipleksaker som också triggade andra beteenden hos honom i längden. Sen använde jag mig mer av tennisbollar å sånt istället då vi lekte. Han får söka, även lära sig att hämta bollen. Sen övade jag in att vad det än var i munnen, en boll mest då, så ska han komma till mig och släppa den. Ta den inte UR munnen, utan lär istället hunden att frivilligt släppa det. Man kan hålla i en ände av det som är i munnen tex, om så går.. och sen ta ett djupt andetag så man är lugn och stabil, sen be hunden i lugn ton att släppa. Jag brukar numera säga "tack" för att han ska släppa.
Sen håller jag bara still handen och inväntar att han vågar ge upp det i munnen, till mig.
Det funkar vill jag lova!!!

Övar man på bollar och vanliga saker i vardagen, så är det ju även tillit man får. Sen ska hunden få beröm då han släppt bollen eller vad det nu är och sen får han tillbaka bollen igen. Sen upprepar vi det. För han ska lita på att jag inte menar hot i det jag gör, så han inte behöver alls försvara "sitt byte".



För några dagar sen såg jag resultat av min träning, i en mer allvarlig situation!
Vi var ute och han kom åt nått lurigt revbensspjäll ben ur en buske eller vad det var för ben... men nått som han lätt kunnat få fel i halsen iallafall så den fick han inte alls ha. Han förstod precis att jag inte gillade det, men istället för att bli orolig tex, att försöka ta benet, för jag råkade gripas av "lite grann panik", men kom på mig själv snabbt att det bara blir kamp av den energin jag sänder ut, så jag stannade till lite.. tog ett djuuupt andetag och sen tog i ena änden av benet, jag höll mig lugn och harmoniskt och samtidigt som jag höll still handen på benet som stack lite ut vid hans mungipa, så bad jag honom att släppa genom att säga "tack".
Dessa ben är nått han VÄGRAR släppa normalt sätt så han kämpar gärna för dessa ben, men dom är inte bra så.......
Jag höll i sidan av benet, handen var helt stilla och jag höll mig som sagt var mkt lugn. Märkte att hunden också bytte till lugnare energi och sen var det bara att vänta in att han släpper sitt "byte". Jag fick säga "tack" några få ggr bara och sen såg jag att han försökte lita på mig. Och han släppte. Jag höll då kvar benet och handen framför honom lite så han skulle se att han fortfarande KAN ta det igen... men han ska ju LITA på mig ju. Det gjorde han!
MASSA beröm fick han och jag busade till det. Han viftade på svansen och nära hemmet som jag var så passade jag på att gå hemmåt. Jag var glad med honom så han skulle känna att han inte förlorat på att han gav upp benet... 1 minut senare så var vi inne igen och jag gav honom istället ett nyttigare ben från djuraffären!
Han fick ut nått till slut av det och jag fick en tillit mellan min hund och så..

Jag KAN få tillgång till allt han äter på oavsett vad och när!
Klart man ska respektera att hunden har sitt, men om hunden inte litar på dig så morrar den och försvarar, och det ska det inte alls se sin ägare eller familj som ett hot!
Så öva in med boll å såna saker, sen när det kommer till maten, så blir det lättare.
Då han hade ett onyttigare ben utomhus, så tänkte jag att jag ska nu låtsas att benet är en tennisboll, precis som vi annars övar och det hjälpte!

Vi litar nu mer på varann!