Tips om fobier och revir!

Miljöträna så mkt som går..
i okända miljöer där det är nya människor, dofter och ljud att ta in.

Värst på "hemmaplan" ??
Då markerar hon sitt revir och då måste du visa henne att du skiter i om hon varnar dig för inkräktare på hennes revir.. det sköter DU!
Ställ dig framför henne och det hon skäller på.. du behöver inget säga mer än att bara vara tydlig då du står framför henne.. känn dig som en bestämd säkerhetsvakt.. klappa med händerna för varje skall och morr, så dina händer får "sista ordet", inte hennes skall.

Jag hade problem med att Wilmer skällde mest i sitt revir, asså ute på gården..
Kunde vara om nån gick förbi, gungade, cyklade osv osv osv osv..........
Betedde sig såpass att andra såg honom som farlig, fast han inte alls ä'r det.

Då nån gunga tex, så sprang han hysteriskt fram och skällde ut den.. såg farlig ut och han skällde så pass mkt att man inte kunde få en syl i vädret och be flickan på gungan om ursäkt tex. Drog och slet i kopplet och betedde sig som en tränad kamphund eller nått..

Jag provade ALLT!
Men att ha honom lös funkade bäst... jag ville bara vara trygg i det hela först då, men ja hade honom lös och så fort han skällde så försvann jag från platsen..
Hans mening är ju att varna mig för att nån inkräktar, men om jag inte bryr mig så har han ingen anledning att skälla och det ville ja få honom att förstå..
Jag gick sen fram igen så att vi var vid gungorna, han skällde åter igen, och då vände ja på klacken bestämt och gick åt ett annat håll! Wilmer såg förtvivlad ut och jag stod bakom en buske och låtsades göra nått helt annat, för att han skulle se att ja ignorerar honom.. När han var lugn igen, så gick vi mot gungorna igen... han skällde såklart och jag försvann ur området igen.. han får ju då välja om han vill stå kvar där, eller gå efter mig, och han väljer att gå efter mig.
Jag upprepar detta tills han är lugn vid gungorna och då får han beröm för att han kan titta på tjejen som gungar utan att brusa upp sig å skälla..

Skäller han nån mer gång, så klappar ja bestämt i händerna så det låter och så går ja därifrån igen