Träning

Jag och Wilmer är ute och för att göra denna utevistelsen roligare så tränar vi också.
Här ska han hoppa upp på den stora stenen och sätta sig.
Där uppe får han sen godis för sitt duktiga uppförande.
Som vanligt så tog det inte en minut ens att träna in denna nya uppgift.
Trots att han först var osäker på hela grejen..
.

Promenerar runt i området

Tomten kommer!

Hajemen!

Fick svar idag från bolaget som skickar ut den hund-tomteluva som mommo beställde till Wilmer. Beställde small men den var för liten trots allt, så skrev och frågade hur vi ska göra för att byta upp oss till storlek, medium. Alla storlekar säljs ju separat och kostar alla olika dessutom, men dom skrev att det går bra att skicka in mellansumman som blir 39:- med frakt inräknat. Hon skrev att dom skickar luvan redan direkt så att den hinner komma fram innan jul och hon litar på att jag skickar tillbaka den lilla storleken.

Jättesnällt av dom och mellanskillnaden är redan betald dessutom! Så bara vänta in nya sizen!

"High five"

Var ute med Wilmer på långpromenad förut nu ikväll
och lärde honom "high five". Han lärde sig på väldigt kort tid
och väl inne igen så provade jag momentet på nytt, för att upprepa mig
.

Träning i kohagen

Lite blandade foton...

Klart man ska kunna ta från hunden!

Mitt tips då hund morrar när man tar nått ur mun

Min är 10 månader och då han var runt 6-8 månader gammal, så började beteendet med vaktandet. Han låg bredvid mig i soffan och åt på ett ben, sen hoppar katten upp och ska lägga sig i mitt knä, men enligt hunden så kände han att han måste vakta sitt ben och han högg i luften. Samma vid ett annat mat tillfälle.. i köket så tränar jag ju Alltid in att jag häller upp maten framför honom då han sitter fint på golvet.. sen ska han sitta kvar fint där och vänta in mitt kommando "varsågod". Han får då bra ögonkontakt med mig och gillar uppgiften.
En gång kom katten återigen lite "för nära" enligt hunden då, och detta gjorde att han mot katten visade tänderna. Men katten var ju bara där som vanligt, utan alls hot eller nått. Så fick kämpa hårdare med att vaktandet ska försvinna, för annars kan antingen katten eller kanske en dag nått barn, RÅKA vara för nära i fel tillfälle och då är det inte bra.

Ett barn tex vet ju inte att man ska låta hunden va med sitt ben eller vad det nu kan vara. Och i vissa fall kan ju vaktandet gå över till att man absolut inte får vara nära hundens leksaker heller. Beror på, men man ska ju känna att ett barn eller katt tex är nära och att hunden vet att inget händer.

Jag tränade även in att han ska sluta vakta mat osv för då vi var ute och han fick tag i nått olämligt så blev han ju nästan otäck då man skulle få honom att släppa det onyttiga han försökte få i sig. Jag ska ju kunna ta ur honom farliga saker han får i sig, och välja att ta det ifrån honom utan att bli attakerad tex så jag gjorde så att jag ändrade lekvanorna. Slutade att "kampleka" med honom, för det triggade också hans vaktande. Jag tog bort pipleksaker som också triggade andra beteenden hos honom i längden. Sen använde jag mig mer av tennisbollar å sånt istället då vi lekte. Han får söka, även lära sig att hämta bollen. Sen övade jag in att vad det än var i munnen, en boll mest då, så ska han komma till mig och släppa den. Ta den inte UR munnen, utan lär istället hunden att frivilligt släppa det. Man kan hålla i en ände av det som är i munnen tex, om så går.. och sen ta ett djupt andetag så man är lugn och stabil, sen be hunden i lugn ton att släppa. Jag brukar numera säga "tack" för att han ska släppa.
Sen håller jag bara still handen och inväntar att han vågar ge upp det i munnen, till mig.
Det funkar vill jag lova!!!

Övar man på bollar och vanliga saker i vardagen, så är det ju även tillit man får. Sen ska hunden få beröm då han släppt bollen eller vad det nu är och sen får han tillbaka bollen igen. Sen upprepar vi det. För han ska lita på att jag inte menar hot i det jag gör, så han inte behöver alls försvara "sitt byte".



För några dagar sen såg jag resultat av min träning, i en mer allvarlig situation!
Vi var ute och han kom åt nått lurigt revbensspjäll ben ur en buske eller vad det var för ben... men nått som han lätt kunnat få fel i halsen iallafall så den fick han inte alls ha. Han förstod precis att jag inte gillade det, men istället för att bli orolig tex, att försöka ta benet, för jag råkade gripas av "lite grann panik", men kom på mig själv snabbt att det bara blir kamp av den energin jag sänder ut, så jag stannade till lite.. tog ett djuuupt andetag och sen tog i ena änden av benet, jag höll mig lugn och harmoniskt och samtidigt som jag höll still handen på benet som stack lite ut vid hans mungipa, så bad jag honom att släppa genom att säga "tack".
Dessa ben är nått han VÄGRAR släppa normalt sätt så han kämpar gärna för dessa ben, men dom är inte bra så.......
Jag höll i sidan av benet, handen var helt stilla och jag höll mig som sagt var mkt lugn. Märkte att hunden också bytte till lugnare energi och sen var det bara att vänta in att han släpper sitt "byte". Jag fick säga "tack" några få ggr bara och sen såg jag att han försökte lita på mig. Och han släppte. Jag höll då kvar benet och handen framför honom lite så han skulle se att han fortfarande KAN ta det igen... men han ska ju LITA på mig ju. Det gjorde han!
MASSA beröm fick han och jag busade till det. Han viftade på svansen och nära hemmet som jag var så passade jag på att gå hemmåt. Jag var glad med honom så han skulle känna att han inte förlorat på att han gav upp benet... 1 minut senare så var vi inne igen och jag gav honom istället ett nyttigare ben från djuraffären!
Han fick ut nått till slut av det och jag fick en tillit mellan min hund och så..

Jag KAN få tillgång till allt han äter på oavsett vad och när!
Klart man ska respektera att hunden har sitt, men om hunden inte litar på dig så morrar den och försvarar, och det ska det inte alls se sin ägare eller familj som ett hot!
Så öva in med boll å såna saker, sen när det kommer till maten, så blir det lättare.
Då han hade ett onyttigare ben utomhus, så tänkte jag att jag ska nu låtsas att benet är en tennisboll, precis som vi annars övar och det hjälpte!

Vi litar nu mer på varann!

Snöyra

Klicka på fotona för att förstora

Linda ringde då vi var ute, så vi träffade henne och vovven Lotus.
Dom fick leka en sväng i snön och imorn ska vi träffas igen,
då även med Helena och hennes Doglas.

.

Stenportskogen

Familjen är ute i skogen tillsammans denna söndag.
Syrran, mamma, jag och Wilmer

Prescription Diet*

Denna maten käkar Wilmer numera, då han kräktes (ni som minns)
Han fick ju åka in och hade nån viss inflammation i tarmen...
Innan denna maten, åt han Royal Canin mini junior

----------------------------------------------------------------------------------------------

Hill's Canine i/d™


Vid foderhantering av hundar som har en mag- och tarmsjukdom. Mag- och tarmsjukdomar kan drabba mage och/eller tarm. Detta kan orsaka kräkningar, dålig matsmältning, diarré eller förstoppning.

Djuret kan förlora vikt och torka ut. Några av de vanligaste symptomen är kräkning, gasbildning, svaghet, diarré eller förstoppning.


Prescription Diet* Canine i/d* är framtaget för att hjälpa till att hantera mag- och tarmsjukdomar hos hundar, som exempelvis flatulens, diarré (tunntarm och i viss mån tjocktarm), pankreatit och magbesvär

Länk till Hill's

Trottoarträning!

.
Månadens intensiv träning med Wilmer, går ut på att lära sig bättre hur man stannar vid trottoarkanten. Detta gör vi genom att öva in ordet "stanna!" så det sitter bättre!
Detta gör jag genom att gå mkt på småvägar i typ villaområden. Det får ju inte vara för trafikerat så att säga, för gör Wilmer fel i vår träning så blir det ju inte kul om det kommer en bil.


Han ska lära sig att oavsett störning så springer vi inte ut i gatan utan att jag säger "varsågod". Jag ska kunna oplanerat ruuuuusa ut och springa över till andra sidan gatan och vara superlockande, men ÄNDÅ så ska han inte alls följa med mig! Eller vad störningen än är, så ska den kunna vara mkt lockande men han ska ändå stå kvar på sin trottoarkant tills mitt godkännande!

Nu när han är rätt så duktig just då vi tränar trottoarer, så ökar jag ju svårigheten allt eftersom han klarar alla momenten. Så i början kastade jag ut mumsiga godisar i gatan och då han skulle rusa ut och ta dom, så sa jag lugnt och bestämt "Stanna" och sen gjorde ett litet knyck i kopplet så han kunde koppla ordet med att inte springa ut. Ibland kunde jag även kasta ut små stenar i vägen, som han skulle tro var mat och med samma strategi, så kastade jag ut dom men hindrade honom från att ta dom. Men denna gången då jag hade stenar, så fortsatte vi att gå om han varit duktig och inte rusa efter stenen i gatan, som han ju trodde var godis.

När han klarat det, så fick han en godis på trottoar kanten istället, samtidigt som vi fortsatte gå vidare.
För om godisen åker ut i gatan, den lockar nått så otroligt, men han får inte ta den.. vad ska då får honom att se fram emot det du istället gör?? Jo han får en godis iallafall av dig, och lite grann beröm dessutom! Finns det inget att göra så att säga, så är det klart att den godisen som hamnar uti gatan blir ju extra lockande. Så ledaren måste vara lite roligare att följa!


Varför är det viktigt med trottoar träning då??
Jo om hunden skulle vara antingen lös, eller slita sig, så måste den förstå att den ska stanna! Om en hare kommer, om din hund leker lös med en annan hund tex. Min har sprungit ut i gatan som lös, så nu koppeltränar vi en del med detta och ökar svårigheten!

Jag använder så .få.. ord som möjligt då jag tränar!

"Varsågod, Stanna, Sitt, Vänta, Kom, Här, Där......"
Försöker också att vara väldigt konsekvent och det kanske är bland det svåraste om nått. Gräla heller aldrig med hunden! Den kommer inte fatta vad du irriterar dig över på det sättet.
.

Nähä?

Lappen som hängde i trappen, över min brevlåda..
Den låg idag i min låda!
Antingen har tejpen lossat från väggen, eller så har nån tatt ner den
och lagt i den i brevlådan för dom inte vill ha den där helt enkelt..

Svårt att veta, men jag tänker sätta upp den igen med bättre tejp,
och får den sitta kvar så vet jag ju att det inte har med tejpen att göra.

Sunday - Early afternoon

Mat först!

Den ligger i skålen som vi lite kan se till vänster på bilden.
Han måste vänta på mitt godkännande att ta maten som sagt!

Bakom Wilmer så kan vi lite grann se att den bara finns En banankartong att packa upp. Allt annat är redan upp packat och klart! Men vissa saker ska dock ännu finna en plats, antingen i en låda nånstans, eller upp på väggen..

När vi nu går ut så ska matte gå före...
Wilmer får vänta innanför dörren och då jag gått ut, så ger jag sen mitt kommando på att nu är det okej för dig att gå ut.
Ledaren ska ut först!

"Varsågod"

.

Litet hyreshus på landet?

Funderar lite framåt på en lösning till problemet och att få en så ung hund att "spela vuxen", är ju lite väl överdrivet. Tar ju sin tid att fostra och kanske inte TOTALT kommer sluta att skälla. Grannen över mig klagar ju även om han gör lite väsen ju.. Speciellt då han vill gå ut på kvällen och råkar låta lite grann, eller om han inte får sitta med vid storarumsbordet och tigga på kvällen, så kan han göra nått skall ifrån sig och jag kanske inte är snabb nog att få tyst på honom, så han hinner göra ett extra skall ifrån sig och där står jag med maten i ena handen och korrigerar hunden med andra.

En inre stress att hela tiden behöva vara steget före och snabbt som fasen bara slänga allt i händerna för att han inte ska göra fler skall ifrån sig, för då klagas det. Inte så kul då jag hörde att hyresvärden hade tackat nej om han visste att jag har hund. Det bor ju väldigt många hundar här uppe i Haga området och han frågade aldrig om jag har hund. Hyresgästen innan mig hade katt, men det var ju tydligen okej.

Ibland måste jag ha munkorg på honom, speciellt på kvällar och sånt.. Hatar att se honom så där olycklig och behöva ha munkorg bara för att han beter sig som en valp / unghund. Undviker ju SÅ KLART att ha den på, men om det är sent på kvällen och han är "grinig" så är han svår att få tyst på och att fostra hunden så dags, då grannen dessutom sover och är lättväckt, kan göra att han hinner skälla för mkt innan jag fått tyst på honom helt. Inte heller bra att jag har stressen inom mig, inte bra energi för hunden... men vad gör man..


Men munkorgen är endast på en stund, så han får lugna sig och bara om jag försökt korrigera honom utan att HELT lyckats få tyst på honom. Då får han lugna sig och sen tar jag av den direkt. Ligg å sånt lugnar honom inte alltid så..


Asså så här kan vi inte ha det för länge...


Jag är ju nyinflyttad som sagt, men för Wilmers skull så funderar jag på nått litet hyresställe kanske någon kilometer ifrån Norrköping tex.
Som har bra förbindelser till stan, då jag inte har bil, och där Wilmer kan få vara den ålder han ju faktiskt är inne i.
Utan att störa nån....


Någon som vet nått bra område i eller utanför stan..?
Hyres ska det vara och hundvänligt som sagt!

Tassa på tå?

Fick ett samtal förut och det visade sig att tjejen i lägenheten Över mig har klagat, IGEN! Hon jobbar tydligen som nått på sjukhuset..
Wilmer ska visst ha skällt på kvällen igår och det var lite så då jag skulle äta lite och han envist skulle ha han också. Han gjorde ifrån sig nått skall då han blev tillsagd, så är det ju med unghundar i trotsåldern. Tänk om jag hade ett barn med tex kollik då?!?!
Att hon inte bor mer privat eller i radhus tex då.. Där det är inga, eller färre grannar! För hon verkar ju klaga rätt så fort och gjorde även det på hyresgästen innan mig.

Värden sa att han vet ju inte hur pass mkt hon över mig överdriver i sina klagomål, men han sitter lite mitt emellan i hela situationen och det förstår jag ju inte är så kul..
Wilmer skäller sällan och lämnas heller aldrig ensam hemma, så jag har ju full koll på hur ofta, länge och när han skäller. Vilket inte är så mkt.. Det hon över mig skulle ha klagat på var väl igår kväll och SÅ hemskt mkt skällande var det faktiskt inte, så hon har alltså ringt värden ganska fort, utan att ge det hela en chans.

Jag har skrivit ett A4 papper med bild, som jag får sätta upp i trappen.
Vet att andra hundägare har gjort så och det kanske kan ge grannarna viss förståelse.. kanske inte, men ändå värt ett försök.



Klicka på bilden nedan, så förstorar den och blir läsbar :

Nu ska jag fortsätta att se på Cesar Millan här... reklam nu bara.
.

Släktträdet

Jag sitter och tittar på Wilmers stamtavla lite...
Fann foton på hans farmor och farfar och de finner ni här nedan.
Wilmer's farmor är fotot till vänster och farfar är till höger som sagt.

...........Dallas Drusilla.........................Dallas Fair Warning "Walle"

.

Complication?

.

Ni. som följer min blogg (mattes), ni vet att en flytt ägde rum 1 nov.

I förmiddags lämnades gamla lägenheten upp helt. Städbesiktning och nycklar är klart. Skönt att ha det där avklarat nu när det är så mkt annat då man ju är nyinflyttad här och allt.


Pratade med nya hyresvärden i tele tidigt på eftermiddan, vi ska ju träffas om att skriva på att jag mottagit nycklarna. Han sa att han hört att jag har hund. För fler han nämligen redan klagat sa han. Han vet ju inte om detta med att jag har djur för det stod inget i lgh annonsen och då jag sökte på lägenheten så var det aldrig tal om djur. Han frågade bara om jag är rökare och det är jag ju inte. Killen som bodde här innan mig hade en katt, men hund reagerade hyresvärden på. Det fler grannar tydligen klagat på var att han skällt. Trist att jag bara bott två nätter här och redan klagomål.

Hyresvärden undrade om han inte tog upp det vid kontraktet och jag svarade nej, för han nämnde inget om det. Han blev förvånad eftersom han alltid tar upp det annars sa han. Han menade även på att han INTE skulle godkänna mig som hyresgäst om han visste att jag har hund. Han frågade om det är valp eller vad det är och om han skäller när jag är hemma, när jag går ut utan honom, om han skäller på allt, eller om han bara var förvirrad av flytten. För han menade på att han kan gå med på att jag har hund nu då, men sa att jag får ha med mig hunden överallt och inte lämna honom ensam! Att jag även ska få honom att inte skälla, för han tyckte inte om detta och var orolig för att andra hyresgäster kan flytta pga skall från min hund. Han tyckte även att det vore bäst om hunden bor hos någon annan som jag känner.........

Många känslor just nu! Hur ska jag kunna slappna av och njuta av nya flytten då jag inte hinner bo mer än TVÅ nätter och fler klagomål kommer in. Flyttade ju in i helgen och visst skällde han vissa stunder av förvirring och då jag försvann för att bära möbler. Men att inte få en längre chans än så!? Wilmer vaktar hemmet mindre nu än i förra lägenheten, fast samtidigt är det ju en stor förvirring på vad som händer och varför det stökas runt.

Jag känner att jag blir satt i en viss situation, för jag fick ju mer eller mindre vissa regler angående det hela. Får inte lämna honom och han måste vara med mig jämt. Får inte skälla något heller. Wilmer är 9 månader och kan nog inte HELT sluta skälla med en gång, men ändå skälla mindre. Har folk redan klagat så krävs visst inte mkt och inte många timmar förän dom ringer värden.. Så går lite på tunn is känner jag. Kan jag leva efter dessa regler tänker jag.. Och kommer jag kunna slappna av i vetskap att det inte är uppskattat och att fler grannar lätt stör sig.. Måste jag flytta IGEN?

Vart ska jag isåfall bo där ung hund accepteras. Han är ju trots allt bara 9 månader och under uppfostran ännu. Jag kan ju inte ha med honom överallt alltid som värden sa att jag måste, för om jag ska handla tex så kan jag ju inte lämna honom sittandes utanför affären ju. Kan heller inte lämna honom hemma med munkorg för det är inte bra uppfostran. Om jag har bil så kan man ju ha honom i buren där och skynda sig i affären, men hur kallt blir det mer in på vintern då? Det funkar ju inte! Dessutom så är det ju tid nu för att lära Wilmer att klara sig utan mig jämt och ständigt. För om han måste gå mig hack i hälarna dygnet runt så lär han ju bli jobbig vid separation för resten av livet typ och även bli ännu mer vaktande eftersom han kommer vara så van vid mig och då blir det ju att en hund blir beskyddande och vaktar sin ägare ju. Hur jag än gör så verkar inget bli bra och nu känns det som att jag bör söka ny bostad, fast jag flyttade in i lördags. Hade tänkt att åkt till ikea en sväng förut idag, men innan där så pratade jag ju med värden, så att planera detta boendet kändes därefter inte så inspirerande faktiskt. Väldigt trött efter flytten är jag också. Det var ju bara jag och Arne som skötte bärandet och mamma hjälpte till med städning. Soffa, diskmaskin osv osv har jag burit i helgen. Känns inte så njutbart att vara så spänn inför att Wilmer inte ska skälla då han hör nån gå utanför dörren. Får ju vara förberedd på alla situationer som han kan skälla på och försöka fostra honom intensivt med tanke på allt. Jag kan ju inte låta mig hund bo hos någon annan i stan lixom! Han är ju min ju!

Vet varken ut eller in just nu..

Är det lixom värt att bo kvar i dessa omständigheter? Suck

Imorn ska jag träffa värden och skriva på att jag fått nycklarna.. Känns inte som något jag ser fram emot precis. Han frågade ju inget om djur då jag sökte lägenheten så hans fel, och samtidigt som jag kan förstå grannarna som störs också. Är inte trevligt med en skällande hund. Men att klaga redan och dessutom ge mig vissa regler. Han kan ju inte vara med mig alltid och inte heller kanske till 100 % sluta skälla. Vart går gränser är min tanke. Grannarna verkar klaga för småsaker så jag blir ju supernervös om Wilmer låter lite grann även om det inte är ofta. Inte bra att Wilmer känner av mig inre stress heller.. Hmm.. Hjälp?

.

Beteendeförändringar - Hundar

.

På tal om trots- och spökålder!
En intressant länk om just alla faser som en valp
går igenom då den ska bli unghund och sen vuxen!

-------------------------------------------------------------------------------

Det diskuteras alltid om det finns en trotsålder när det gäller hundars beteenden. Hittade en bra artikel på dogsite.se, som refererar mycket till Kenth Svartbergs åsikter.

Trotsåldern . är då hunden förändrar sitt beteende för en tid. Hunden förändrar sitt beteende eftersom det sker en utveckling hos hunden både fysiskt och psykiskt.

Socialiseringsperiod:

Då hunden är 7-9 veckor gammal genomgår valpen en socialiseringsperiod då de oftast är positiva till allt och alla de möter. Därför är det under denna tid mycket lämpligt att ta hem valpen från uppfödaren.

Spökålder:

När socialiseringsperioden upphör kommer hunden in i den så kallade "spökåldern". Spökåldern inträffar vid olika tidpunkt för olika valpar. Vissa valpar kommer in i spökåldern redan vid 10 veckors ålder, medan andra kanske inte kommer in i den förns vid 7 månaders ålder. Under spökåldern blir valpen mer försiktig och eftersom den vägrar att göra saker som den tidigare gjort, kan den upplevas som trotsig av sina ägare.
Spökåldern är ett arv från vargen, där misstänksamhet är en viktig egenskap för att överleva. Eftersom vargar lever i sammansvetsade grupper är det nödvändigt för vargflocken att känna en stark tillhörighet till sin grupp och därför är socialiseringsperioden under valptiden mycket viktig.
I samband med att vargvalpen börjar se sig omkring utanför flockens omedelbara närhet avslutas socialiseringsperioden, så att vargen lär sig att urskilja andra vargar som inte tillhör fl ocken. Vargvalpen blir därför misstänksam mot andra djur.

Socialträning under spökåldern är oerhört viktig om man vill ha en hund som är framåt. Man ska absolut inte sluta att träffa andra människor eller djur bara för att hunden är avvaktande. En hund som fortsätter att vara sällskaplig under "spökåldern" behöver inte lika mycket träning som en osäker hund.

Det är mycket viktigt att träna den sociala samvaron innan spökåldern, eftersom valpen då är som mest mottaglig för nya kontakter. Givetvis spelar även erfarenheterna och olik genetisk sammanfogenhet in.

Könsmognaden:

Könsmognaden är de tid då hunden gått igenom "spökåldern" och denna tid kommer ofta trotsåldern. Hunden kommer in i en könsmognad och ägaren märker ofta en markant skillnad i hundens beteende. Könsmognaden kan upplevas som konstig av hunden eftersom kroppen börjar producera nya hormoner. Därmed börjar hunden även att intressera sig för nya dofter. Intresset att uppvakta det motsatta könet väcks och ibland blir det viktigt att stöta bort hundar av samma kön, vilket visas genom aggressivitet. Under denna tid är hunden inte lika koncentrerad på sin ägare längre. Det är nu viktigt att inte sluta att träna hunden utan att träna hunden lite lättare så att hunden kan klara av träningen utan att göra det för svårt.

Som hundägare bör man veta att hunden inte har någon baktanke när den inte gör som man har tänkt sig. Hunden tänker i nuet och menar inget illa mot sin ägare när den gör något annat istället för att tex. komma på inkallning. Den väljer bort något till förmån för något som är mer intressant eller nytt. Med detta i tanken får könsmognaden en annan innebörd och upplevs inte som trots från hundens sida.

Många hundägare (liksom jag själv) tror att hunden måste umgås med många andra hundar för att vara lycklig, men det mest naturliga för hunden är att umgås inom flocken. Hunden har inte alls behov av bekanta på samma vis som människor. Om man bara har en hund hemma så kan man se till att hunden träffar andra hundar, men man bör hålla sig till några få bekanta, enligt Kent Svartberg. Hundar som inte tycker om andra hundar ska inte tvingas in i hundmöten, medan mycket sociala hundar klarar sig gott och väl med några få bekanta. Om man har flera hundar hemma, så får de sitt sociala behov tillgodosett inom flocken. Precis som att människor, inte tycker om alla andra människor så gillar inte alla hundar alla andra hundar.

2-års perioden:

Ibland upplever hundägare att deras hundar har ytterligare en "trotsålder" som infaller runt två års ålder. Den här perioden har ingen fysiologisk förklaring men skulle kunna vara ett arv från vargen som blir könsmogen runt två års ålder.

En mognad sker hela tiden i hunden och som hundägare bör man vara vaken för de olika perioderna. Man bör ha i åtanke att hunden inte fastnar på doftfläckar, visar ett aggressivt beteende eller liknande för att vara trotsig, utan att det tillhör utvecklingen.

Tack Dogsite och Keneth Svartberg!

Länkarna:

miasmagasin

dogsite.se

.

Update Fakta!

Finns de som söker info om vissa problem med skällande hund tex.
Wilmer har ju emellanåt dessa jobbiga perioder och jag har provat mig fram till metoder som fungerar och många andra desperata hundägare i liknande sits, är nyfiken på mina tips om detta! Därför tänkte jag skriva lite update fakta om hur de senaste månaderna med Wilmer sett ut.

Update Fact

Wilmer är nu 8½ månad och åter igen i skällfasen.
Kastrerade honom då han var 7 månader och han har lugnat sig successivt, men andra saker i hans normala utveckling mellan valp-unghund-vuxen är lite upp och ner. Han visar rätt så ofta att han är störst bäst och vackrast.
Han skäller i bakgrunden som jag skriver detta just nu *aaaah*
Jag bor i lgh och inte så populärt med 'jobbig' hund.


Synd att jag inte har fler bekanta här, så hade jag kunnat träna med dom. Utsätta hundarna för deras "faror" och övervinna dom. Ofta är det ju rädsla eller osäkerhet i grund och botten på deras utbrott. Alltid bra med försökskaniner då man tränar, men har inte bott här i Norrköping så länge, 1½ år bara, så har inte så många försökskaniner att träna på. Blir mest att jag får hantera ute i verkligheten och det kan bli mkt pinsamt.
Han drar, skäller och försöker se farlig ut, men vore han lös så vallar han bara runt "offret" för att visa att han vaktar platsen.
Så menar inget aggressivt men vissa tror ju det :(

Det är mkt jobbigt att behöva vara beredd på alla faror överallt, för att kunna ha bra hand på kopplet osv. Ibland är han lugn till cyklar osv osv, men oftast inte.

Att tänka på:

Jag undviker att gå ut om han skällt, lekt eller vart upptriggad inne. Han får lugna sig först, sen går vi ut. Annars skäller han som en galning på ALLT ute. Jag försöker alltid, avleda med godis och kontakt. Men inte alltid det funkar. Bäst går det med köttbullar i små bitar. Det finns inget som stör honom då jag står med köttbullar. Men det kan man ju inte ha jämt.

Känns som hela promenaden blir förstörd..
Jag sliter av mig håret emellanåt.. eller ja.. nästan!
Frustrerande när man tänkte att nått skulle bli trevligt å hunden förstör genom att bete sig som en jäkla kamphund som vill slåss, typ.
Lite så jag känner det när han är sån.

Provar mig fram igen...

Inomhus kör jag med vattenflaska nu.
Som jag skrev i tidigare här i bloggen, så står det om klappande
och det funkade då han var mindre. Han slutade att skälla åt ALLT.
Han kunde t.o.m vara LÖS om någon flicka gungade högt på innergårn. Henne som han alltid gick upp i tusen på då hon gungade. Jisses! Men jag fick honom lös på gräset bredvid och han brydde sig inte. När han var 'liten' så sprang jag åt andra hållet för att visa honom att jag inte bryr mig om att han vaktar på gungan. Då såg han förvånad ut och fattade att det inte gav resultat, så han gav upp. För varje skall och försök så stack jag och gömde mig.
(Fick först öva lite lös med försökskanin på gungan)

Klappade även händerna för att distrahera,
men det funkar inte nu när han fått en ny period av detta skällandet med utbrott.

Leader of the pack

När du ställer dig framför, så gör det varje gång det är nått...
brevbäraren eller vad h-n nu kan skälla åt både inne och ute.
När Wilmer skäller, så ställer jag mig direkt framför för att visa mig bestämd.
Jag säger INGET. Bara visar med tydligt kroppsspråk att jag är bestämd.
Känn dig som en vakt typ.

Ger han sig inte, så går jag ett bestämt steg emot honom så att han måste backa.
Tränger in honom i ett hörn om han inte ger sig och jag får backa mera.
I ett hörn blir jag ledaren och han ger sig snart.
Om han går åt ett annat håll, eller bäst av allt, om han lägger sig.
Då har han gett upp och jag visade mig som ledaren. Då fick jag hans respekt.

Hundar gör också så för att visa varann,
Dom ställer sig framför och går MOT den andra för att den ska backa undan. Men stå kvar på platsen bestämt och låt inte hunden gå förbi förän h-n gett sig. Bara stå där om h-n är lugn och om h-n är galen, gå mot vovven så h-n måste backa.. och då h-n ger upp genom att gå åt ett annat håll och strunta i allt, eller då h-n lägger sig,
så fortsätter ni det ni gjorde. Men bryter man momentet innan hon gett sig, så kommer hon fortsätta nästa gång.


Numera har jag en sprayflaska med vatten som sagt, som jag får spraya då han skäller inne. Tex tidningen kl 4-5 på morgon (suck och gäsp). Men han har respekt för flaskan och skäller nu mindre inne. Men ute har jag inte tatt med mig flaskan ännu. Prova att spraya lite vatten inne och se vad vovven gör. Men endast på varje skall. Så att hunden kan koppla till att skallet gjorde att vattnet kom i ansiktet. Det brukar distrahera rätt så bra faktiskt.



Vill ni ha fler tips, prata med någon i samma sits
eller undrar ni över något??
Berätta gärna er situation, lämna en kommentar om det är nått!


LYCKA TILL!

.

Breakfast

Väl inne igen, så är det frukost!
Wilmer tuggar lite på ett ben, medan jag tar kaffe!