söndag 19 oktober 2008

Beteendeförändringar - Hundar

.

På tal om trots- och spökålder!
En intressant länk om just alla faser som en valp
går igenom då den ska bli unghund och sen vuxen!


-------------------------------------------------------------------------------


Det diskuteras alltid om det finns en trotsålder när det gäller hundars beteenden. Hittade en bra artikel på dogsite.se, som refererar mycket till Kenth Svartbergs åsikter.

Trotsåldern . är då hunden förändrar sitt beteende för en tid. Hunden förändrar sitt beteende eftersom det sker en utveckling hos hunden både fysiskt och psykiskt.



Socialiseringsperiod:

Då hunden är 7-9 veckor gammal genomgår valpen en socialiseringsperiod då de oftast är positiva till allt och alla de möter. Därför är det under denna tid mycket lämpligt att ta hem valpen från uppfödaren.



Spökålder:

När socialiseringsperioden upphör kommer hunden in i den så kallade "spökåldern". Spökåldern inträffar vid olika tidpunkt för olika valpar. Vissa valpar kommer in i spökåldern redan vid 10 veckors ålder, medan andra kanske inte kommer in i den förns vid 7 månaders ålder. Under spökåldern blir valpen mer försiktig och eftersom den vägrar att göra saker som den tidigare gjort, kan den upplevas som trotsig av sina ägare.
Spökåldern är ett arv från vargen, där misstänksamhet är en viktig egenskap för att överleva. Eftersom vargar lever i sammansvetsade grupper är det nödvändigt för vargflocken att känna en stark tillhörighet till sin grupp och därför är socialiseringsperioden under valptiden mycket viktig.
I samband med att vargvalpen börjar se sig omkring utanför flockens omedelbara närhet avslutas socialiseringsperioden, så att vargen lär sig att urskilja andra vargar som inte tillhör fl ocken. Vargvalpen blir därför misstänksam mot andra djur.

Socialträning under spökåldern är oerhört viktig om man vill ha en hund som är framåt. Man ska absolut inte sluta att träffa andra människor eller djur bara för att hunden är avvaktande. En hund som fortsätter att vara sällskaplig under "spökåldern" behöver inte lika mycket träning som en osäker hund.

Det är mycket viktigt att träna den sociala samvaron innan spökåldern, eftersom valpen då är som mest mottaglig för nya kontakter. Givetvis spelar även erfarenheterna och olik genetisk sammanfogenhet in.



Könsmognaden:

Könsmognaden är de tid då hunden gått igenom "spökåldern" och denna tid kommer ofta trotsåldern. Hunden kommer in i en könsmognad och ägaren märker ofta en markant skillnad i hundens beteende. Könsmognaden kan upplevas som konstig av hunden eftersom kroppen börjar producera nya hormoner. Därmed börjar hunden även att intressera sig för nya dofter. Intresset att uppvakta det motsatta könet väcks och ibland blir det viktigt att stöta bort hundar av samma kön, vilket visas genom aggressivitet. Under denna tid är hunden inte lika koncentrerad på sin ägare längre. Det är nu viktigt att inte sluta att träna hunden utan att träna hunden lite lättare så att hunden kan klara av träningen utan att göra det för svårt.

Som hundägare bör man veta att hunden inte har någon baktanke när den inte gör som man har tänkt sig. Hunden tänker i nuet och menar inget illa mot sin ägare när den gör något annat istället för att tex. komma på inkallning. Den väljer bort något till förmån för något som är mer intressant eller nytt. Med detta i tanken får könsmognaden en annan innebörd och upplevs inte som trots från hundens sida.

Många hundägare (liksom jag själv) tror att hunden måste umgås med många andra hundar för att vara lycklig, men det mest naturliga för hunden är att umgås inom flocken. Hunden har inte alls behov av bekanta på samma vis som människor. Om man bara har en hund hemma så kan man se till att hunden träffar andra hundar, men man bör hålla sig till några få bekanta, enligt Kent Svartberg. Hundar som inte tycker om andra hundar ska inte tvingas in i hundmöten, medan mycket sociala hundar klarar sig gott och väl med några få bekanta. Om man har flera hundar hemma, så får de sitt sociala behov tillgodosett inom flocken. Precis som att människor, inte tycker om alla andra människor så gillar inte alla hundar alla andra hundar.



2-års perioden:

Ibland upplever hundägare att deras hundar har ytterligare en "trotsålder" som infaller runt två års ålder. Den här perioden har ingen fysiologisk förklaring men skulle kunna vara ett arv från vargen som blir könsmogen runt två års ålder.

En mognad sker hela tiden i hunden och som hundägare bör man vara vaken för de olika perioderna. Man bör ha i åtanke att hunden inte fastnar på doftfläckar, visar ett aggressivt beteende eller liknande för att vara trotsig, utan att det tillhör utvecklingen.

Tack Dogsite och Keneth Svartberg!

Länkarna:

onsdag 15 oktober 2008

Update Fakta!


Finns de som söker info om vissa problem med skällande hund tex.
Wilmer har ju emellanåt dessa jobbiga perioder och jag har provat mig fram till metoder som fungerar och många andra desperata hundägare i liknande sits, är nyfiken på mina tips om detta! Därför tänkte jag skriva lite update fakta om hur de senaste månaderna med Wilmer sett ut.



Update Fact

Wilmer är nu 8½ månad och åter igen i skällfasen.
Kastrerade honom då han var 7 månader och han har lugnat sig successivt, men andra saker i hans normala utveckling mellan valp-unghund-vuxen är lite upp och ner. Han visar rätt så ofta att han är störst bäst och vackrast.
Han skäller i bakgrunden som jag skriver detta just nu *aaaah*
Jag bor i lgh och inte så populärt med 'jobbig' hund.


Synd att jag inte har fler bekanta här, så hade jag kunnat träna med dom. Utsätta hundarna för deras "faror" och övervinna dom. Ofta är det ju rädsla eller osäkerhet i grund och botten på deras utbrott. Alltid bra med försökskaniner då man tränar, men har inte bott här i Norrköping så länge, 1½ år bara, så har inte så många försökskaniner att träna på. Blir mest att jag får hantera ute i verkligheten och det kan bli
mkt pinsamt.
Han drar, skäller och försöker se farlig ut, men vore han lös så vallar han bara runt "offret" för att visa att han vaktar platsen.
Så menar inget aggressivt men vissa tror ju det :(

Det är mkt jobbigt att behöva vara beredd på alla faror överallt, för att kunna ha bra hand på kopplet osv. Ibland är han lugn till cyklar osv osv, men oftast inte.




Att tänka på:

Jag undviker att gå ut om han skällt, lekt eller vart upptriggad inne. Han får lugna sig först, sen går vi ut. Annars skäller han som en galning på ALLT ute. Jag försöker alltid, avleda med godis och kontakt. Men inte alltid det funkar. Bäst går det med köttbullar i små bitar. Det finns inget som stör honom då jag står med köttbullar. Men det kan man ju inte ha jämt.

Känns som hela promenaden blir förstörd..
Jag sliter av mig håret emellanåt.. eller ja.. nästan!
Frustrerande när man tänkte att nått skulle bli trevligt å hunden förstör genom att bete sig som en jäkla kamphund som vill slåss, typ.
Lite så jag känner det när han är sån.




Provar mig fram igen...

Inomhus kör jag med vattenflaska nu.
Som jag skrev i tidigare här i bloggen, så står det om klappande
och det funkade då han var mindre. Han slutade att skälla åt
ALLT.
Han kunde t.o.m vara LÖS om någon flicka gungade högt på innergårn. Henne som han alltid gick upp i tusen på då hon gungade. Jisses! Men jag fick honom lös på gräset bredvid och han brydde sig inte. När han var 'liten' så sprang jag åt andra hållet för att visa honom att jag inte bryr mig om att han vaktar på gungan. Då såg han förvånad ut och fattade att det inte gav resultat, så han gav upp. För varje skall och försök så stack jag och gömde mig.
(Fick först öva lite lös med försökskanin på gungan)

Klappade även händerna för att distrahera,
men det funkar inte nu när han fått en ny period av detta skällandet med utbrott.




Leader of the pack

När du ställer dig framför, så gör det varje gång det är nått...
brevbäraren eller vad h-n nu kan skälla åt både inne och ute.
När Wilmer skäller, så ställer jag mig direkt framför för att visa mig bestämd.
Jag säger
INGET. Bara visar med tydligt kroppsspråk att jag är bestämd.
Känn dig som en vakt typ.

Ger han sig inte, så går jag ett bestämt steg emot honom så att han måste backa.
Tränger in honom i ett hörn om han inte ger sig och jag får backa mera.
I ett hörn blir jag ledaren och han ger sig snart.
Om han går åt ett annat håll, eller bäst av allt, om han lägger sig.
Då har han gett upp och jag visade mig som ledaren. Då fick jag hans respekt.

Hundar gör också så för att visa varann,
Dom ställer sig framför och går MOT den andra för att den ska backa undan. Men stå kvar på platsen bestämt och låt inte hunden gå förbi förän h-n gett sig. Bara stå där om h-n är lugn och om h-n är galen, gå mot vovven så h-n måste backa.. och då h-n ger upp genom att gå åt ett annat håll och strunta i allt, eller då h-n lägger sig,
så fortsätter ni det ni gjorde. Men bryter man momentet innan hon gett sig, så kommer hon fortsätta nästa gång.


Numera har jag en sprayflaska med vatten som sagt, som jag får spraya då han skäller inne. Tex tidningen kl 4-5 på morgon (suck och gäsp). Men han har respekt för flaskan och skäller nu mindre inne. Men ute har jag inte tatt med mig flaskan ännu. Prova att spraya lite vatten inne och se vad vovven gör. Men
endast på varje skall. Så att hunden kan koppla till att skallet gjorde att vattnet kom i ansiktet. Det brukar distrahera rätt så bra faktiskt.



Vill ni ha fler tips, prata med någon i samma sits
eller undrar ni över något??

Berätta gärna er situation, lämna en kommentar om det är nått!


LYCKA TILL!

.

måndag 6 oktober 2008

Breakfast


Väl inne igen, så är det frukost!
Wilmer tuggar lite på ett ben, medan jag tar kaffe!


Höst morgon

Klicka på fotona, för att förstora!



Gick upp tidigare än vanligt idag och då vi var ute så passade jag på att låta Wilmer posera i de underbara löven hemma på innergårn.
Solen strålar igenom och det är en underbar morgon!